|
Att revidera eller inte? Ett mycket bra sätt att hålla koll på sitt ESD-skydd är att göra regelbundna revisioner. Utan dessa är det mer eller mindre omöjligt att veta status på sitt skydd. Är ni ISO9000-certifierade är ni dessutom skyldiga att lokalisera fel och vidta korrigerande åtgärder. Standarder och ISO i all ära, men grunden för ert ESD-skydd är inte att uppfylla en standard utan för att minimera skador på era produkter. Ett bra ESD-skydd är helt enkelt en kvalitetshöjande åtgärd och investering i syfte att minska kostnaderna för produktionen och öka kvaliteten till kunden. Standarder är till för att ge riktlinjer och stöd men är ingen lag som måste uppfyllas. Beroende på den egna produktionen, produkternas ESD-känslighet och kundkrav kan dessutom det interna regelverket avvika från den aktuella ESD-standarden 61340-5-1. Kraven kan kan vara såväl högre som lägre mot standarden beroende på den aktuella situationen. Det interna regelverket är det man ska utgå ifrån vid revisioner. Skulle regelverket inte spegla dagens förhållanden bör du korrigera detta i första hand. En felaktig karta är inte mycket att navigera efter när man gått vilse. En revision kan göras fullständig och detaljerad med noteringar kring varje arbetsplats, men ofta lika bra i form av en övergripande kontroll (ESD-översyn) med generella beskrivningar. Detta beror dock på syftet med revisionen. Vill du ha ett översiktligt underlag för budgetäskande räcker det oftast med en översyn.
Därefter är det dags att kontrollera några väl valda arbetsplatser som typexempel. Ofta brukar inte skyddsnivån avvika alltför mycket mellan arbetsplatserna. Komplettera med en kontroll av platsen för inleveranser, separeras till exempel dåligt (ur ESD-synvinkel) förpackningsmaterial innan införsel till EPA? Kontrollera också övriga gemensamma arbetsutrymmen. Mät ditt ledande golv på några olika platser, gör likadant med några slumpmässigt utvalda arbetsbänkar, hyllplan, rullvagnar osv. Sammanställ en rapport, utförandet bör anpassas efter vad syftet med den är. Det är skillnad på att använda rapporten i budgetarbetet jämfört med om det är ett arbetsdokument för ESD-koordinatorn eller någon som praktiskt ska jobba med ESD-skyddet. Hur dessa rapporter kan se ut kommer jag till senare. Komplett ESD-revision Titta också på hur ESD-organisationen ser ut, om den är kopplad till kvalitetssystemet (det bör den vara) osv. Finns instruktioner till alla olika yrkesgrupper eller måste lagerkillarna läsa 120 sidor dokument för att hitta hur dom ska hantera inkommande gods? Följs dom instruktioner som finns? Speglar ESD-organisationen i dokumenten verkligheten eller sköts skyddsarbetet på annat sätt? Hur är kunskapsnivån om ESD bland medarbetarna? Dokumentera ESD-utbildningens status och omfattning samt framtida behov. Dokumentera hur returer, felsökning, analys av fel och så vidare sker. Kontrollera hur skötsel av ESD-skyddsmateral sker, att kontroller av funktion sker med tillfredställande intervall. Se över de instruktioner som gäller extra personal, besökare, städpersonal, vakter osv. Kontrollera hur EPA är avgränsat, att tydlig märkning finns. Följ produktionen "från ax till limpa". En lathund ur den aktuella standarden hittar du här. Hur sker inleverans av komponenter och/eller kretskort? Följ produktionsvägen, inklusive lagerhantering, och kontrollera att ett fungerande ESD-skydd finns. Kontrollera likaså att inte EPA innehåller uppladdningsbara isolerande material. Är alla horisontella avställningsytor belagda med dissipativt material? Är arbetsplatser, rullvagnar, hyllplan och annan förvaring utförda enligt gällande normer/regler? Hur testar ni era produkter? Sker det i EPA eller utanför? Är testjiggar utförda så inga risker för ESD-skador finns? Rapport
|
Armeka AB, Box 32053, 126 11 Stockholm Tfn 08-645 10 75, fax 08-19 72 34. epost info@armeka.se, webbsida www.armeka.se |