(Del 1, upplägg)
Hur gör man bäst och enklast
interna ESD-instruktioner?

Basera på befintlig standard
Standard, regler, instruktioner... visst låter det tråkigt? Men se det istället som ett hjälpmedel för ert kvalitetsarbete. Med en gemensam grund kan du också kommunicera med era kunder och leverantörer.

Det enklaste är att utgå från en befintlig standard. Den vi använder idag i Sverige är en översättning av den internationella IEC -standarden 61340-5-1. Som en av de få standarderna är den dessutom gratis och tillgänglig. Inga ursäkter finns alltså kvar att inte hämta hem den! SS-EN61340-5-1 är det officiella namnet.

När jag skriver utgå ifrån så är det just det jag menar. Kopiera inte standarden rätt av, den ska modifieras och anpassas efter era egna förhållanden. Standarden utgår till exempel från att inga ESD-spänningar över 100 volt ska finnas inom EPA. Men extremt känsliga komponenter räcker inte det. Då krävs extraordinära åtgärder. Om ni hanterar tåliga enkla komponenter är kraven tvärtom onödigt stränga. Glöm dock inte att planera för framtiden. Nyare och bättre kretsar är nästan alltid mer ESD-känsliga.

Annat som påverkar anpassningen av standarden är logistiken, storlek på företag, typ av produkter som hanteras, kundkrav, krav på underleverantörer med mera.

Gör regelverket enkelt
Det finns ingen anledning att krångla till regelverket för att försöka täcka in varje möjlig händelse. Dela gärna upp regelverket i avsnitt för respektive funktion. Gör ett avsnitt för produktionsenheten, ett avsnitt för ankommande gods och så vidare. Gärna med ett inledande kapitel som överskådligt presenterar ESD som begrepp. Naturligtvis finns det gemensam information, tex hur man testar sin personliga utrustning, och den finns det ingen anledning att duplicera för respektive enhet.

Tanken med detta är att man lätt ska hitta för en själv relevant information, en full pärm med papper i någon bokhylla inspirerar inte till informationssökning!

Följ ESD-standarden i upplägget
Använd rubrikerna i innehållsförteckningen som en agenda för er interna standard. Glöm inte att rensa bort det som inte är applicerbart. Undvik i görligaste mån en massa hänvisningar till fristående bilagor och fotnötter. I standarden står mycket om hur saker ska vara, du skriver förstås hur det ser ut på den aktuella arbetsplatsen, alternativt hur det är tänkt att det ska vara.

I avsnitten för hur personlig utrustning ska kontrolleras, utgå inte från schematiska standard-ritningar utan lägg in instruktioner direkt kopplade till den utrustning ni har. Helst med instruktiva bilder. Glöm heller inte att ange periodicitet och andra lokala förhållanden som gäller på er arbetsplats.

De kontrollmätningar som inte utgörs av personlig utrustning (golv, stolar, bord etc) samlas ihop i ett avsnitt avsett för ESD-samordnaren. Detta gäller generellt, alla regler och info som bara berör samordnaren (kallas även ESD-koordinator) bör läggas separat och inte blandas in i de generella instruktionerna. Nyckelordet är här enkelhet. Enkelt att hitta relevant information, enkelhet att förstå innehållet.

Tillgänglighet
Naturligtvis ska de interna ESD-instruktionerna finnas komplett samlade hos förslagsvis ESD-samordnaren. Och man måste tillse att regelverket finns tillgängligt, vad kan vara lämpligare i ert intranät? Eller motsvarande, huvudsaken är att alla har tillgång till detta. Det gäller givetvis även inköpsdokument, anvisningar till underleverantörer, i förekommande fall till kunder och så vidare.

Vad som också ska göras är att lokala föreskrifter ska spridas på respektive arbetsplats. Har man tex en yta inom EPA som ska användas för gods, förpackningar och liknande icke godkända material ska dessa platser märkas ut. En sorts kortinstruktion, det kan vara hyllor avsedda för kontorsmaterial, avlastningsbord som används till annat än elektronik osv. Återigen, tydlighet och enkelhet ska vara ledstjärnan.

I nästa avsnitt
berättar vi mer om de praktiska detaljerna kring regelverket och konsekvenser av utformningen.

Armeka Sverige AB
Bjarne