URLADDNINGAR UNDER MATTAN ?

När vår Herre skapade ESD så var det inte något fuskjobb precis.

Med en spänning på över 20kV, strömstyrka på över 100A, stigtider brantare än 1ns, övertoner på mer än 1GHz och fältstyrkor över 100V/m så skapade han en synnerligen effektiv och mångsidig elektrisk störning som förmår att på många olika sätt tränga in i vår elektronik och skapa allvarliga skador och funktionsproblem.

Det kan verka överdrivet, men det är störningar som är möjliga att åstadkomma mer eller mindre dagligen i vanlig kontorsmiljö.

Många förstår inte eller förtränger att den snabba stigtiden tillsammans med de andra egenskaperna, genererar kraftiga övertoner som skapar radiostörningar med hög fältstyrka långt upp i GHz-området. Detta innebär att det kan räcka att man tar i något som finns i närheten för att en apparat ska bli utstörd.

Om man jämför CE-kraven för ESD som ställs på våra elektronik-apparater (8kV) så stämmer det inte med den inledande beskrivningen av ESD-störningarna.

Det beror bland annat på att luftfuktigheten avgör vilken spänning urladdningarna i våra inomhusmiljöer får. Eftersom luftfuktigheten styrs av utomhusklimatet, beror synen på ESD på var någonstans i världen vi är verksamma. Detta är förmodligen en av anledningarna till att man hade så svårt att komma överens om spänningsnivåerna för CE-kraven. De krav som finns idag kan man betrakta som något slags statistiskt medelvärde.

Vi har en tendens att stirra oss blinda på myndigheternas krav, i stället för det som i verkligheten är avgörande för om våra apparater kommer att få ESD-problem eller inte. Vilken miljö de används i, hur de hanteras, och hur känslig elektroniken är. Dessutom är det viktigt att utreda vilka konsekvenser ett fel på grund av ESD kan få, vilket man inte tar hänsyn till i CE-kraven.

Till exempel:
-  Grädde på slipsen (elvisp) 

-  Dödsfall (livsuppehållande medicinsk utrustning).

Här tog jag två solklara exempel, men det finns mängder av apparater där klassificeringen inte är lika självklar. Ta en mobil-telefon till exempel. Den kan användas för oviktig konversation. Ett nerkopplat samtal kan i det fallet inte betraktas som kritiskt, men telefonen kan också användas som säkerhets- utrustning och då kan felet få helt andra konsekvenser.

ESD-störningar kan vara förrädiska. Apparater skadas utan att det märks, inbyggda skyddskretsar förstörs så att ESD-känsligheten ökar. Latenta fel som blir märkbara först efter en tid. Sporadiska funktionsproblem som förväxlas med handhavandefel och programbuggar. Detta gör att vi inte alltid förstår att det är ESD-problem som våra krånglande apparater drabbats av.

Våra arbetsmiljöer varierar beroende på luftfuktigheten men våra ansträngningar att skydda miljöerna varierar också på ett till synes inkonsekvent sätt.

Bland dom som producerar elektronikprodukter är kunskapen i de flesta fall väl spridd men de som arbetar med utveckling av produkter och lägger ner stor möda på att ESD-anpassa apparaterna till olika krav och miljöer, hanterar ofta oskyddad elektronik bristfälligt på egna utvecklingslabb. Det är få utvecklingslabb som har ett tillräckligt ESD-skydd

Hur bra kontroll har vi egentligen över ESD-miljön på våra arbetsplatser? Har vi kontroll på de apparater och system vi använder och på vilka konsekvenser en urladdning kan få?

Tanken slår mig att vi kanske sopar problemen under ESD-mattan?

Dan Westberg