"Man skickar dom väl på kalibrering" är väl den första tanken, eller hur? Men vad är det som kalibreras och garanterar detta en fullgod funktion? Den frågan ställde jag mig för ett par veckor sedan när jag, som ren rutin inför ett kundbesök, mätte lite olika golvmaterial och skor. Här visade sig gamla mätprober med åldrat gummi vara boven i dramat!

Vid min test blev mätresultaten mycket varierande med två olika utrustningar, detta trots att de är relativt nykalibrerade! Test med precisionsmotstånd (100 k - 10 Mohm) gav inga skillnader, inte heller systemmätning genom skor och golv i kombination.

Proberna mättes genom att ställa dem på en liten metallplåt. Det ena paret mätte ca 5 kohm per prob, det andra lite över 100 ohm. Detta mätt med en multimeter då ytresistansmätarna inte har tillräcklig upplösning vid så låga resistanser.

Nu borde väl 5 kohm hit eller dit inte spela någon roll när man mäter i området 1-10 Mohm. Eller? Tillbaka till golven och nu provade jag att skifta de två olika probarna men med samma instrument. Och se - nu blev det skillnad! Med 100 ohmsprobarna fick jag ett resultat på ca 20 Mohm på ett givet golv, med 5 kohmsproben det dubbla! Skillnaden blev ännu större vid 10 volts mätning. Så nu blev det några telefonsamtal med SP, kolleger och ESD-rådet i form av Anders Molander på Kitrons analyslab. SP, som har stor erfarenhet av typgodkännanden, berättade att dom regelbundet byter sina gummibrickor och ser till att de alltid ligger under 50 ohms resistans.

Men hur går då en kalibrering till? Vad säger standarden, vad säger tillverkaren och hur görs det i verkligheten? Instruktionerna från en tillverkare säger att instrumentet först nollställes genom att mäta med proberna på en metallplatta. Därefter sker kalibrerering vid de gränsvärden som gäller. Proberna mäts alltså inte i sig.
Standarden (för typgodkännande - IEC 1340-4-1) säger att gummit ska ha en mjukhet på 50 Shore-A +/- 10 och en maximal resistans på 500 ohm.
— Gummits resistans är alltså avgörande för mätresultatet och den normenliga resistansen är sannolikt för högt tilltagen för att ge säkra resultat. För att återgå till verkligheten; Hur påverkar detta er som har till uppgift att kontrollera ert esd-skydd?

Risken är uppenbar att ni underkänner golv eller bordsytor som egentligen har en fullgod funktion!

Som punkt nummer ett, se till att du alltid använder fräscha probar! Kontrollmät dem alltid och acceptera inte högre resistans än 50-100 ohm per styck. Detta är nästan viktigare än att kalibrera instrumentet - om du nu ursäktar att jag svär i kyrkan :-)
Byta gummi? Jo, det går bra. Men lågohmigt gummi är svårt att hitta i mindre kvantiteter och ledande lim säljs i minsta förpackning på 6 liter. En testmätning på en lös bit vi har till en 5 kg´s prob mätte 1,6 kohm. Men vi letar och återkommer om vi hittar något.
I princip kan man säga att om en yta mäter OK med den prob ni har, så är det inga bekymmer. Men en gammal prob med åldrande gummi kommer vid varje mätning av golvet i normenliga intervaller, visa ett allt sämre resultat. Det är då lätt att tro att det är golvet som blir sämre när det i själva verket är proben!

Det finns en elegant utväg, i alla fall så länge vi talar om golv. Revidera er interna standard till att ni mäter golv och skor i system. Detta är egentligen att föredra framför mätning med prob! Mät genom de äldsta och mest slitna skorna och uppfyller ni då max 35 Mohm har ni ett godkänt golv! Mäter det över 35 Mohm, byt först till nya och fräscha skor. Fungerar detta, kassera de gamla skorna. Fungerar det fortfarande inte, byt skofabrikat. Det finns skor som fungerar på nästan alla underlag, men testa alltid före köp!

Bjarne Lilliendahl

Tillbaka